+A A-

Avfallshanteringen i Vårdö kommun

Nya Åland ger 19.6 Leif Johansson utrymme att uttrycka sitt missnöje över avgifterna för avfallshanteringen i Vårdö kommun, och i Nya Åland 20.6 ger Bo-Eric Rosenqvist på insändarsidan uttryck över de orättvisor som han upplever att finns i anslutning till Vårdö kommuns insamlings- och avgiftssystem för avfallshanteringen.

Gemensamt för den redaktionella texten och insändaren är missnöjet med avgiftsnivån och uttryck för en önskan om ett avgiftssystem som grundar sig på noggrannare mätning av avfallsmängden. Gemensamt är även det indignerade tonfallet, påståenden om orimlighet i avgiftssystemet och bristen på faktaunderlag.

Utan att föregripa behandlingsförloppet för eventuella rättelseyrkanden eller besvär angående avgifter för avfallshanteringen i Vårdö upplever jag att det behövs klargöranden kring grunderna för det kommunala renhållningsansvaret och hur detta är verkställt i Vårdö.

Grunder

Vårdö kommun har sedan 1.1.2009 anlitat TSJ Ab för skötseln av kommunens renhållningsansvar såsom Landskapslagen om renhållning(1981:3), Renhållningslagen, §§ 6-7 föreskriver.

§ 16 a renhållningslagen formulerar kommunens skyldighet att överföra kostnaderna för avfallshanteringen, undantaget produkter där producentansvar föreligger, på "avfallsinnehavaren", dvs. i de allra flesta fall på fastigheten där avfallet uppstått.

Insamlingssystem

Med utgångspunkt från Renhållningslagens stadganden och med hänsyn till omständigheterna(skärgård, glesbygd, typ av boende) har Vårdö kommun byggt upp ett regionalt insamlingssystem för hushållsavfallet. Utbyggnaden inleddes i nära samarbete med Ålands problemavfall Ab(ÅPAB) under mitten av 1990-talet. En central utgångspunkt när insamlingssystemet byggdes ut var det förhållandevis stora antalet fritidshus i Vårdö jämfört med antalet fast bosatta hushåll, och detta

resulterade i att sammanlagt 9 obemannade och öppna återvinningsstationer för hushållsavfall byggdes upp runt om i kommunen. Ytterligare finns en bemannad återvinningsstation i Listersby och avfallskärl på Vårdö Bergö.

Avgiftssystemet

Den årsavgift som en fast bosatt eller en fritidshusägare i Vårdö kommun betalar inkluderar all tänkbar avfallsservice. En fritidshusägare som komposterar sitt matavfall betalar t.ex. 162 €/år.

I avgiften ingår möjlighet att göra sig av med alla typer av avfall som kan tänkas uppstå på fastigheten. Restavfall vilket till största delen består av förpackningsavfall av olika slag, glas, metall, plast, kartong, tetror osv. Grovavfall av olika slag, vanligen rivningsmaterial, gamla möbler, elektronikavfall, ackumulatorer osv. kan föras till den bemannade återvinningsstationen i Listersby utan tilläggskostnader.

Motsvarande servicenivå i MISE-kommun för fritidshus är alternativet Självservice(142 €/år) eller Sopmärken(172 €/år). Dessa alternativ ger dock endast rätt att göra sig av med brännbart avfall till angiven kostnad, övrigt avfall skall föras till bemannad återvinningsstation och betalas för enligt mångd, art och gällande prislista. T.ex. kostar en fåtölj 20 € att lämna till återvinningsstation, en hörnsoffa 50 €, ett bildäck 20 € osv.

Aktuella prislistor kan studeras på www.mise.ax, var och en kan också bilda sig en uppfattning om totalkostnaderna vid fastighetshämtning genom att kombinera grundavgifterna med de angivna kostnaderna för fastighetshämtning på t.ex. www.renhallningen.ax

Avfallsmängden

Ett återkommande påstående från kritikerna av avgiftssystemet är att man antingen inte producerar något avfall eller att man tar med sig eventuellt avfall från fritidsbostaden till den ordinarie bostaden i annan kommun. Det finns dock ytterst lite belägg för dessa påståenden om man ser till statistiken över avfallsmängden och hur denna varierar beroende på säsong

sopmangd 2012

Mängden insamlat och borttransporterat restavfall i Vårdö är drygt tre gånger större under juni- och juli månader(ca 12 t) jämfört med exempelvis december månad(ca 4 t). Ytterligare finns det tecken som tyder på att eventuella avfallsströmmar över kommungränserna snarare går till Vårdö än från Vårdö, något som är en konsekvens av öppenheten i Vårdös hämtningssystem i kombination med kostnaderna för att göra sig av med avfall i t.ex. MISE-kommunerna. Detta har lett till att Vårdö kommun och TSJ Ab har varit tvungna att installera kameraövervakning på de mest utsatta återvinningsstationerna.

Kostnaderna

Vad är det då som ger upphov till höga kostnader och höga avgifter för avfallshanteringen i Vårdö och på Åland jämfört med omgivande regioner ?

Kostnadsfordelning

Diagrammet ovan visar hur respektive kostnadsslag bidrar till totalkostnaden för avfallshanteringen i Vårdö kommun under 2012. Restavfallet bidrar med 38% av totalkostnaden, och mottagningen av grovavfall och farligt avfall med 28% av kostnaderna.

Kostnaderna för grovavfall och farligt avfall kan täckas genom att prissätta mottagningen enligt mängd och art såsom MISE har valt att göra. Nackdelen med en tydligt prissättning är att det leder till alternativa metoder för att göras sig av med avfallet.

Restavfallets andel av den totala kostnaden för den kommunala avfallshanteringen är den största orsaken till kostnadsnivån, och den del av kostnaderna som är svårast för kommunerna att påverka. Mängden och kostnaden för restavfall hänger intimt samman med avsaknaden av ett fungerande system för producentansvar i Landskapet Åland.

Producentansvaret

Vårdö kommun blev nyligen erbjuden ca 700 €/år av Proans(Producentansvar Åland Ab) mot att kommunen ställer en mottagningsstation för förpackningsavfall till organisationens förfogande. Beloppet bör ställas i proportion till den totala mängden restavfall som insamlades i Vårdö kommun under 2012 och som uppgick till ca 91 ton. Kommunens kostnad för att samla in, transportera bort och sluthantera denna mängd avfall, som till övervägande delen torde bestå av förpackningsavfall, uppgick till ca 40 000 € inklusive moms.

I priset för de flesta varor ingår en avgift som antingen tillverkaren eller importören erlagt till någon av de existerande nationella producentansvarssammanslutningarna, med avsikten att avgiften skall bekosta sluthanteringen av det avfall som produkten ger upphov till.

Åländska konsumenter betalar dock dubbelt för producentansvaret, dels genom den kostnad som ingår i varans pris men också via den kommunala avfallsavgiften, eftersom det lokala producentansvaret för förpackningsavfall inte fungerar, intäkterna från producentansvaret för förpackningsavfall når inte fram till de som upprätthåller insamlingssystemet för förpackningsavfall, kommunerna.

Lagstiftningen och framtiden

Felet bottnar i försöket att skapa ett eget Åländskt producentansvarssystem, vilket Ålands Landskapsregering har gjort genom LF om förpackningsavfall(2005:18). Såsom regelverket är utformat finns inga reella möjligheter för att systemet någonsin kommer att fungera.

Även LL om Renhållning borde förnyas i brådskande ordning. Redan 2009 var kommunerna och Landskapsregeringen överens om att lagstiftningen var föråldrad. Sedan dess har dock inte mycket hänt, bortsett från en ändring av LF om förpackningsavfall, en ändring som långt tillkom på grund av den kritik som bl.a. Ålands Näringsliv riktat mot producentansvarssystemet.

Med hänsyn till omständigheterna så hävdar jag att de Åländska kommunerna gör ett fullgott arbete med att uppfylla skyldigheterna som renhållningsmyndighet. För att någon avgörande förbättring skall kunna ske måste LL om Renhållning förnyas, producentansvaret måste börja fungera och sluthanteringen av det brännbara avfallet på Ålands måste konkurrensutsättas.

Kommunerna är i dagsläget utsatta för ett stort tryck från olika håll, dels genom bestämmelserna om avgiftstäckning för avfallshanteringens kostnader, dels på grund av det icke-fungerande producentansvaret men inte minst på grund av allmänhetens krav på rättvisa avgifter för avfallshanteringen.

Magnus Sandberg

Kommundirektör i Vårdö